Ännu mer anpassning

Även om jag är luttrad så hade jag inte väntat mig det så snabbt. Inom ett par år möjligtvis,men inte redan nu.

Knäfallen inför den växande muslimska minoriteten har börjat komma allt tätare den senaste tiden. Svenska kyrkan anställer en imam, den kristna socialdemokratiska broderskapsrörelsen vill inte längre kalla sig kristen och svenska feminister har upptäckt att kvinnlig könstympning inte är så allvarligt. Egentligen.

FN rapporterar att tre miljoner småflickor könsstympas varje år. Förmodligen en siffra tagen i underkant. Bara i Egypten lär 90 procent av kvinnorna på landsbygden vara könsstympade.

Det är någonting i ordet könsstympning som inte passar de bjäbbiga feministerna. Det har en negativ klang. Som om muslimerna vore annorlunda än vi. Som om vi vore bättre. En sådan vanföreställning måste självklart våra duktiga feminister ta tag i.

Det bästa vore naturligtvis om man kunde byta ut det där obehagliga ordet könsstympning mot något trevligare. Något som skulle passa bättre i ett mångkulturellt samhälle.

Socialstyrelsen har kommit fram till att ordet könsstympning är ett problematiskt begrepp. På samma sätt som fosterfördrivning redan för flera decennier sedan byttes ut till det lite mer neutrala och mysiga abort. Så att alla kan känna sig skönt avslappnade. Ett litet kirurgiskt ingrepp bara så är det klart. När hundar avlivas “ tar man bort dem”. Varför inte tillämpa samma vokabulär när det gäller människofoster ?

Muslimerna könsstympar visserligen sina småflickor men vi envisas att trotsa den feministiska rörelsen och köpa rosa kläder till flickor och blå till pojkar.

Tidskriften Ottar vill hänga med i tiden. I det senaste numret redovisar tidningen bland annat studier som gjorts av en italiensk läkare på könsstympade kvinnor som invandrat till Italien.

Majoriteten av dem uppges vara starka och stolta samt nöjda med sina kroppar och sexualitet.
Det låter med andra ord som taget från vilken svensk tidning som helst med kvinnlig läsekrets.
Trevligt, mysigt, modernt och lite chict. En bok av Deeprak Chopra, lite surdegsbröd, yoga, kristallhealing samt en liten könsstympning..

“Ottar” berättar om en antropolog från Sierra Leone, bostt i USA men som återvänt till sitt hemland för att - här kommer det där obehagliga ordet som vi bör undvika-könsstympas.

Den kvinnliga antropologen anser enligt ” Ottar “:

“ att globala policier och krav på nolltolerans är diskriminerande baserat på kön, etnicitet, kulturell identitet och könsidentitet. Istället, menar hon, borde man närma sig fenomenet genom att även erkänna kvinnornas positiva erfarenheter, erkänna deras rätt till självbestämmande och arbeta för jämlikhet mellan omskurna kvinnor i ”utvecklingsländer” och icke omskurna kvinnor i ”utvecklade länder”.

Det blev nästan full pott där.

Kvinnor som är könsstympade uppfattas bli stigmatiserade i de utvecklade länderna de invandrat till och utsätts för “mental omskärelse”.

Ottar beskriver hur Socialstyrelsens informationsmaterial för skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och åklagare uppmanar till försiktighet med ordet könsstympning i kontakten med de personersom berörs. Att använda ord som könsstympning uppfattas som laddat och kan försvåra dialog.

Det genomgående temat i artikeln, som kännetecknas av det sedvanligt psykosocialt
kletiga jollret, är att det inte är stympningen som är det negativa utan omvärldens syn på den. Den kan ha en förödande effekt på de stympade kvinnornas självbild bland annat. De västerländska tankegångarna, som vi har lärt oss är det värsta man kan hysa, krockar alltså med självbilden hos de, företrädesvis muslimska, stympade kvinnorna,

Vem kunde ha anat denna nu självklara anpassning till den muslimska minoriteten för bara ett decennium sedan ?

Inom en inte alltför avlägsen framtid kan vi vara säkra på att Vecko-Revyn skriver om 19-åriga Carro som “ genomgått en liten operation där nere” för att det är så himla hygieniskt och känns så funky. Tidningen Amelia vill inte vara sämre utan kontrar med ett solskenreportage om den medelålders kulturarbetaren Veronika på Södermalm som kvittrar att lite könsstympning har gjort underverk för sexlivet.

På samma sätt som könsstympningar av muslimska småflickor kan upplevas negativt i den utvecklade välden, kan avrättningar av homosexuella män i Iran riskera att skapa islamofobi

Avrättning låter lite tråkigt, nästan kallt och kliniskt. Det borde kallas något annat. Lite mindre kontroversiellt. Det låter som en uppgift för Socialstyrelsen.