Anpassning är den svenska modellen

Ett så kallat streetdance-event " Celebration of womanhood" som skulle ha visats kommande söndag har ställts in.

Så mycket visade sig feministernas mod vara värt. Det är en sak att kritisera heteronormativiteten i det västerländska samhället, en annan att ens tänja på gränserna för vad en muslim kan antas uppfatta som kränkande.

Den direkta orsaken till att föreställningen ställts in påstås vara en tråd på Facebook. Någon, med största sannolikhet hemmahörande i den stora gruppen kränkta eller ännu ej kränkta muslimer, har reagerat på den bön som ingick i ett av föreställningens nummer och fört informationen vidare utan att koreograf eller arrangörer blivit underrättade, berättar en representant för arrangörerna Freshest.

Det är ett väldigt känsligt ämne. Muslimerna har en lite osvensk syn på tolerans och kultur. De annars så modiga feministerna var inte sena att lyda.

Självmordbombaren Taimour Abdulwahab valde fel metod att tvinga svenskarna till underkastelse. Vi behöver inte ett femtiotal mördade och lemlästade svenskar för att kapitulera. Vi gör det utan att ens bli tvingade.

Muslimerna ser det med rätta som ett svaghetstecken. Varje undfallenhet från kuffarnas sida är ytterligare ett bevis på att de i slutänden kommer att besegras till och med utan våld. En kultur som saknar självrespekt är dömd till undergång.

I den muslimska kulturen är svaghet den mest föraktade egenskapen.

En representant för den förening som anordnat föreställningen säger:

" Det handlar inte om att lägga sig utan om att ta det ansvar man har. Det här stycket har funnits länge på Youtube men nu är vi på Kulturhuset på Sergels torg, vi kan inte ta några risker".

Ansvar har blivit det nya svenska ordet för underkastelse.

Alltså: Det handlar inte om att kapitulera inför aggresiva muslimer utan att ta sitt ansvar. Hur kommer det sig att så många människor på så kort tid har lärt sig det korrekta nyspråket ?

Det borde ses som ett uttryck för rasism och islamofobi att hävda att muslimer är så primitiva människor att de inte ens klarar av att höra ett citat från Koranen i en teaterföreställning utan att famla efter knivar och brandbomber.

Muslimer framstår mer och mer som det där otäckt bortskämda monster till barn, som ständigt måste pysslas om av skräckslagna föräldrar för att inte gripas av raserianfall.


Nima Dervish om skandalen
Snaphanen om samma ämne

Mark Steyn om undfallenheten inför muslimer:

"When Christians get hot and bothered about a horny Jesus (The Last Temptation of Christ), a gay Jesus (Terrence McNally’s Broadway play Corpus Christi), or a Jesus floating in the artist’s urine (Piss Christ), columnists take to the barricades to champion the cause of free speech. When Muslim groups closed down a play in Cleveland because its revolting apologia for a Palestinian suicide bomber was insufficiently pro-Muslim, the silence of the media lambs was deafening".

Free Republic